Ulrika Fredrika Pasch, född 10 juli 1735 i Stockholm, död 2 april 1796, var en svensk konstnär. Hon var dotter till konstnären Lorens Pasch d.ä. och Anna Helena Beckamn, syster till konstnären Lorens Pasch d.y. och brorsdotter till konstnären Johan Pasch. Ulrika Pasch började måla 1756 men hade tidigt tillsammans med sin bror fått undervisning av fadern. Hon blev hushållerska åt en släkting, men målade på fritiden. Under en tioårsperiod försörjde hon sin pappa och syster som professionell porträttmålare i Stockholm innan hennes bror återvände från sina studier utomlands 1766, då de började arbeta tillsammans. Deras samarbete beskrivs som harmoniskt och de valdes båda in i konstakademien 1773. Hon var inte den första kvinnan som valdes in i akademin, men hon var den första kvinnliga yrkeskonstnären som blev vald. Hon ska ha målat detaljerna på broderns tavlor, som klädesdetaljer och liknande. Ulrika hade en framgångsrik karriär och målade ofta porträtt av kungafamiljen och hovet. Hon ansökte dock upprepade gånger förgäves för en pension. Systern Helena Lovisa (1744-96) hushållade åt sina syskon. Trots att det sägs att hon själv var en ödmjuk person som aldrig framhävde sitt arbete, så är hon en av få kända självförsörjande kvinnliga yrkeskonstnärer i Skandinavien före artonhundratalet.  Related Paintings of ulrica fredrica pasch :. | torbern bergman | detalj av sjalvportratt | eva eleonora salvius | joseph hansson | maria charlotta l estrade |
Related Artists:
Simon Dequoy
Simon Dequoy (1655-1727)
NUVOLONE, Carlo Francesco
Italian painter, Lombard school (b. 1608, Cremona, d. ca. 1665, Milano)
Jacopo Pontormo
Italian 1494-1557 Jacopo Pontormo Galleries Italian painter and draughtsman. He was the leading painter in mid-16th-century Florence and one of the most original and extraordinary of Mannerist artists. His eccentric personality, solitary and slow working habits and capricious attitude towards his patrons are described by Vasari; his own diary, which covers the years 1554-6, further reveals a character with neurotic and secretive aspects. Pontormo enjoyed the protection of the Medici family throughout his career but, unlike Agnolo Bronzino and Giorgio Vasari, did not become court painter. His subjective portrait style did not lend itself to the state portrait. He produced few mythological works and after 1540 devoted himself almost exclusively to religious subjects. His drawings, mainly figure studies in red and black chalk, are among the highest expressions of the great Florentine tradition of draughtsmanship; close to 400 survive, forming arguably the most important body of drawings by a Mannerist painter. His highly personal style was much influenced by Michelangelo, though he also drew on northern art, primarily the prints of Albrecht Derer.